onsdag 31 maj 2017

Ann-Charlotte Sjaggo: De samiska namnen och dess betydelse i årets Top of Arjeplog


Ann-Charlotte Sjaggo deltog under ett seminarium den 20 maj på Hornavan Hotel. 
Arrangör var Top of Arjeplog och Swedish Lapland. De samiska namnen och dess betydelse i årets 
Top of Arjeplog Seminariet ingår i värdsskapsutbildning där Arjeplogs kommun, i samarbete med 
Swedish Lapland Visitors Board, vill ge alla en övergripande information om geografi, 
historia och sevärdheter i Arjeplogs kommun. Foto Maria Söderberg.

De samiska namnen och dess betydelse i årets Top of Arjeplog


Text © Ann-Charlotte Sjaggo


Áhkális (~Áhkalisbuavvda): ett lågfjäll med kal topp 784 m.ö.h. på landtungan mellan Hornavan, Tjårvek och Ajsjávrre, Assjjávvre. Direkt söder om fjället ligger sjöarna Áhkálisjávrre, Áhkálisjávvre och Varrajávrre, Varrajávvre. Fjället har ett strategiskt läge och vidunderlig utsikt i alla riktningar. Áhkalis~Áhkalisbuavvda är upptecknat av Wallström 1939, Grundström 1935 och Pellieff 1958 som "Akkelis", "Akkalis", "Akkalispouta" och "Akkelisbuoda". Áhkalis~Áhkalisbuavvda är en avledning av áhkka:áhka ´gudinna:gudinnor´ som genom tillägg av ändelsen -lis får en något annan betydelse, dock ej känt vilken i detta fall.  I den samiska tron fanns flera gudinnor såsom Saráhkká, Juksáhkká, Uksáhkká och Maddaráhkká. Namnet Áhkalis~Áhkalisbuavvda indikerar att det är ett heligt fjäll tillägnat gudinnorna och man kan tänka sig att det funnits en offerplats på fjället. Efterleden (saL) buovdda, (saP) buavvda ´berg som är kalt på toppen´ har fallit bort i dagligt tal. Buavvda har dock funktionen att beskriva fjällets karaktär som liggande i skogslandet men med en kal topp.

Ájlisvárre (Ájlesvárre): ett berg 720 m.ö.h. med kal topp väster om Maddávvre-sjöarna och norr om Ájlisjávrre, Ájlesjávvre. Höjden utgör en avgränsad halvö med vatten i öster, söder och norr. På berget finns en känd offerplats. En gård med samma namn ligger under bergets västra ände vid stranden av Suobddekjávrre, Suäbbdekjávvre. Berget och gården är upptecknade av Wallström (1941) respektive Grundström (1935). Bosättningen är anlagd efter 1867 (Bylund 1956:428). Namnet återgår på ájles ´helig´ och várre ´berg, lägre fjäll´. Namnformen indikerar att detta berg betraktats som heligt och att det funnits en offerplats på berget. 

Gállábuovdda (Gállábuavvda): ett lågfjäll med skog runt om 780 m.ö.h. i västra kanten av höjdområdet Gárdvárre söder om Pite älv, Bihtámädno, Bidumiedno nordost om sjön Gállájávrre, Gállájávvre. Namnet är inte upptecknat i ortnamnsregistret. Det är oklart vad förleden Gállá betyder. Den närliggande termen gállo betyder ´panna´, ´svalt väder om sommaren´ samt ´stor sten´. Alla tre betydelserna är möjliga som bakgrund till detta namn. Med buavvda:buovda menas ´kal, rund bergstopp i skogen´, en beskrivning som stämmer bra på Gállábuavvda.  Bakgrunden till förleden är dunkel.

Gautoberget: ett berg ca. 680 m.ö.h. norr om byn Gautosjö och sjön Gautosjö, Gávttojávrre (saL), Gavtuojávrrie (saU) efter Lájsso (saU), Laisälven. Nedströms faller Gautsosjö, Gavtuojávrrie ut i Märkforsen (Muättkegårrtjå (saP)). Gautosjö, Gavtojávrrie är genom ett sund förbunden med sin övre halva benämnd Gasskajavrre (saL), där gasska betyder ´mellan´ och sjön därför på svenska fått det översatta namnet Mittisjön. Sjön men inte berget är upptecknat i ortnamnsregistret av Grundström 1935 och Wallström 1939. Collinder uppger att "gaut" kommer av "kuou´ta" mellersta, som ligger i mitten" (Collinder 1962:104). Förleden i Gautsosjö, Gavtuojávrrie återgår således på gavtuo ´den mellersta´ och talar om att denna sjö ligger mitt emellan två andra delar i vattensystemet. Motsvarigheten till denna term är på pitesamiska guävvde och på umesamiska gavtuo. Med andra ord talar bade Gautosjö, Gavtuojávrrie och Gasskajávrre (saL) om att denna sjö ligger mitt i, mitt emellan. Berget har i detta fall fått namn efter sitt läge vid Gautosjö, Gavtuojávrrie. Berget har idag en svensk efterled vars motsvarighet på samiska är várre ´berg´.

Gibdnotjåhkkå: ett fjäll 718 m.ö.h. nordväst om Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta intill södra stranden av Tjeggelvas/Tjieggelvas och strax norr om den lägre toppen Uhtsa Gibdno. Namnet är upptecknat av Wickman 1941 och Grundström 1934 med uppgift om att toppen även benämns "Stuor Kibdna". Gibdnotjåhkkå är med andra ord även känd under namnet Stuor Gibdno att jämföras med den den mindre, västerom liggande toppen Uhtsa Gibdno. Fjället har sannolikt namngivits efter närheten till Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta. Gibdno:gibno är en av flera dialektala pitesamiska varianter av gäbbne:giebne~gibmu:gimu som betyder  ´kittel, gryta´. Giebnne:giebne är den lulesamiska motsvarigheten. Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta, kan anses påminna om en kittel till formen vilket troligen är bakgrunden till namnet. Tjåhkkå betyder ´fjälltopp´.

Jurunvaratj: ett fjäll 890 m ö.h. nära riksgränsen vid Jurunjávrre, Jurunjávvre intill Seldutjåhkå (Skellefteälvens översta del). Namnet är upptecknat av Grundström 1934 med tillägget "Jårrom" som alternativ form. En bakgrund till förleden skulle kunna vara "Juru" ´starkt dån, buller, dunder´(Collinder 1964:72) och avse ljudet från Seldutjåhkå som faller ut från Jurunjávrre, Jurunjávvre. Várátj betyder ´litet berg´ och Jurunvárátj kanhända uppfattas som litet I förhållande till omgivande höga fjäll även om det I sig självt är relativt högt. 

Lájsovárre/ Laisvikberget: ett berg 705 m.ö.h. på halvön med Laisviken i söder och Hornavan, Tjårvek i norr. Under branten av berget ligger byn N. Laisvik. Bergets namn är upptecknat i ortnamnsregistret av Wallström 1939 i formerna "Laisvare", Laisvikberget och "Laisåivatj". Förleden är densamma som namnen som är kopplade till den söder om liggande Laisälven, Lájsso (saU) och Laisdalen. Betydelsen är oklar. Várre anger att det är fråga om ett ´berg´.

Ruopsok: en avsats med skarpa kanter 1 382 m ö.h. strax söder om toppen av fjället Tjidtjákgájsse, Tjidtjákgájjse (1586 m.ö.h.) på fjällryggen nordost om Vuoggatjålmjávrre, Vuoggatjålmjávvre (Tjidtjákgájsse, Tjidtjákgájjse är nu och historiskt det centrala fjället för Semisjaur-Njargs sameby). Namnet, som saknar efterled, är upptecknat av Grundström 1934 som "Ruöpsok". Ruopsok betyder ´späd renkalv (under de första levnadsveckorna då pälsen skiftar i rödbrunt)´. Den närliggande termen rupsuk betyder ´röd, rödbrun´. I detta fall kan namnet vilja bekräfta att fjället är ett viktigt kalvningsområde som del av "moderfjället" Tjidtják (tjidtje ´moder, kvinnobröst, spene´). 

Stiehpaltjåhkkå: ett berg med fjällbjörkskog på toppen 684 m.ö.h. norr om västra änden av Sädvvájávrre, Säddvájávvre där Polcirkeln korsar Silvervägen. Väster om höjden smalnar sjön av i en vik benämnd Stuorsavvun (Storselet) respektive Lillselet (Unna savvun). Namnet är upptecknat som "Stehpalvaratj" av Wickman 1942 och som Stiepalvärtutj" av Grundström 1934. Grundström anger gällande den snarlika förleden i annan uppteckning att "stahpal" betyder ´stenskravel´. Collinder uppger att "stáhpal" alternativt "stáhpul" är beteckning på ´stenig botten I en bäck´ (Collinder 1964:208). Collinder tar som exempel på användningen av termen "stáhpal" just berget Stiehpaltjåhkkå som han skriver även kan benämnas "Stáhpartjohkko". Enligt pitesamisk ordlista så betyder stiehpál ´smal vik, som en kil´ och lulesamisk ordbok anger att stáhpal betyder ´stenig bäck eller älvfåra´. De upptecknade formerna "varatj" ´litet berg´ och "värtutj" ´litet berg med god utsikt´ förmedlar att det handlar om ett lägre berg medan tjåhkkå är beteckning på ´fjälltopp´ d.v.s. en höjd som är kal. Det är oklart varför formen tjåhkkå används som beteckning på detta björkskogsberg. Det är också oklart varför pitesamisk- respektive lulesamisk ordbok anger två olika betydelser på detta ord, som trots skillnader i vokalismen avser samma ord. Med stöd av uppgift från Collinder så är det sannolikt att förleden återgår på stáhpal och vill berätta att botten i viken eller där strömmen från Vuoggatjålmjávrre, Vuoggatjålmjávvre faller ut i viken är stenig och därför svårvadad. Denna typ av upplysning var värdefull i en tid då man måste färdas till fots och vada över bäckarna.  

Veälbmábuovđđa (saU): ett berg/fjäll med kal top med skog runt om 710 m.ö.h. öster om sundet Välbmá (saP) en östlig vik av Uddjaur, Ujják~ Ujjávvre (saP). Namnet är upptecknat av Grundström 1935 som "Viellmapuauda" och Välbmapuoda" med uppgift om att namnet betyder ´kalt berg´. Namnet har en umesamisk form på dagens karta (lantmäteriet.se). Motsvarigheten på pitesamiska är; Välbmábuavvda som är sammansatt av förleden vielmes:vällmá (saL), vielmes:välbmá (saP) som betyder ´sel, lugnvatten´ och buovdda:buovda (saL), buavvda:buovda (saP) ´bergstopp med skog runt om´. Förleden återges I gentivform välbmá ´selets´ och efterleden i nominativform buavvda ´bergstoppen´ vilket fritt översatt blir ´bergstoppen vid selet´. Vid namngivningen har selet varit det centrala och berget har beskrivits utifrån läget intill vattnet. Annars är det ofta tvärtom att berg är karakteristiska I landskapet och då blir namngivande för platser runt om. En teori till varför selet här fått bli namngivande kan vara att selet som var något nyskapat och sensationellt för mellan 1000 och 1500 år sedan (se bild over Uddjaur) var viktigare som orienteringspunkt än berget.  



Bonustoppar (dessa kan kombineras med eller ersätta en av de tio ovan):

Årjep Sávllo, Syd-Saulo 1 715 m ö.h.
Stuor-Jiervas 1 439 m ö.h.
Stájggà, Staika (gränsen mot Jokkmokks kommun 1 794 m ö.h.)
Strajtastjåhkkå (vid gränsen nära Norge intill ett riksröse, norr om Nasafjäll 1 568 m ö.h.)
Norra Fierrás, 1 605 m ö.h. Smuolevágge




tisdag 23 maj 2017

Top of Arjeplog sommar 2017: Upptäck vår fjällvärld!






















Upptäck Arjeplogs fjällvärld!

Kortet börjar säljas 29 maj!


Fira midsommarafton med oss! Ájlisvárre, nära byn Hällnäs, vägen mot Norra Bergnäs, 720 m ö.h. Vi går upp 23/6 från kl. 16. Det blir familjevänliga lekar, frågesport, eld, grillat, fika till vänliga midsommarpriser. (Ingen alkohol). 
Ann-Charlotte Sjaggo medverkar och berättar om namnen på fjällen i Piteälvsområdet. Ingen föranmälan! 
Info om berget och färdvägen: http://www.arjeplog.se/download/18.7e566ecd15576cf80b97598f/1466699172300/Utflyktsguide+%2B%C3%BCjlisv%2B%C3%ADrre+Arjeplog+2015.pdf


Top of Arjeplog pågår mellan 1 juni och 30 september 2017. Kortet kan köpas på Turistbyrån i Arjeplog och Granns Järn & Bygg. Uppgiften går ut på att besöka de fjälltoppar som anges på kortet. Senast den 5 oktober 2017 ska kortet lämnas in, med notering om vilka toppar som man besökt. Alla som besökt och antecknat minst tre toppar deltar i utlottning av priser. För Dig under 18 år är kortet gratis. Men för att kunna vara med i utlottning av vinster måste man anteckna sig för medverkan, vilket görs i samband när man hämtar/köper sitt kort. För den som är under 18 år är det viktigt att anteckna ålder.
Vi har bl a 10 st. presentkort till ett värde av 500 kr/st i butiker i Arjeplog och en del andra fina vinster. Prisutdelning sker på Biografen i Arjeplog den 7 oktober 2017. Självklart utgår vi från att ingen fuskar i vår tävling och uppför sig väl i skog och fjäll. Lycka till – ha en fin vandrarsommar! 




Följ med oss och vandra! Håll dig uppdaterad här:
www.topofarjeplog.blogspot.se
eller i vår aktiva Facebookgrupp där man kan ansluta sig. 

Tips! Fjällsäkerhetsappen från Naturvårdsverket 
– registrera digitala färdmeddelanden som bidrar till att göra fjällturen mer trygg.

Planera gärna vandringen med
digitalkarta från Lantmäteriet:
www.kso.etjanster.lantmateriet.se

Frågor: Ring Maria Söderberg 070 3500555


Áhkális, Akkelis, intill byn Bukt vid Hornavan, 784 m ö.h.
Veälbmábuovđđa, Uddjaure, 710 m ö.h.
Stiephaltjåhkkå, Polcirkeln, 684 m ö.h.
Gibdnotjåhkkå, nära Stenudden Piteälven 718 m ö.h.
Gautoberget ca 6oo m ö.h. Gautosjö
Gallabuovdda, intill Suppevaare 780 m ö.h.
Ruopsok, 1 382 m ö.h. 
vid Polcirkeln / Vuoggatjålme
Jurunvárátj, nära gränsen och Jurunjávrre, 890 m ö.h. 
Ájlisvárre, nära byn Hällnäs, vägen mot Norra Bergnäs, 720 m ö.h.
Lájsovárre, Laisviksberget, nära byn N Laisvik 705 m ö.h.


För de som vill ha något extra!

Bonustoppar (dessa kan kombineras med eller ersätta en av de tio ovan):

Årjep Sávllo, Syd-Saulo 1510 m ö.h.
Stuor-Jiervas 1 439 m öh
Stájggá, Staika (gränsen mot Jokkmokks kommun 1 794 m ö.h.)
Strajtastjåhkkå (vid gränsen nära Norge intill ett riksröse, norr om Nasafjäll 1 568 m ö.h.)
Norra Fierrás, 1 605 m ö.h. Smuolevágge

Topparna på kartan är utlagda av Håkan Sundström.




tisdag 16 maj 2017

20 maj 2017: Samiska namn & Storytelling



Inbjudan till företag inom besöksnäringen i Arjeplog:
Inspiration och Storytelling om de samiska namnen på orter, platser, berg och sjöar i Arjeplog – historien bakom namnen

Datum: Lördag 20 maj 2017
Tid: 9.00–12.00
Plats: Lokal Akkelis, Hornavan Hotell
Kostnadsfritt, vi bjuder på fika.
Anmälan: Senast 18 maj till 
Anna-Lena Le Goascogne, destinationsutvecklare, Arjeplogs kommun
tel. 0961-14355 eller 072 234 88 91.

Dagen fortsätter: Top of Arjeplog bjuder in till bildvisning kl. 12.15–13.00 & lunch som serveras kl. 13.00. Alla med Top of Arjeplog-kort det senaste året (2016 och 2017) och som tagit minst fem toppar bjuds på lunch. Övriga är förstås också välkomna och då kostar lunch 100 kr. 
Kl. 15.00 drar vi iväg på toppbestigning, troligen Veälbmábuovđđa! 

Information – skriv & ring: info@mariafoto.se 070 3500555.

Arrangemanget ingår i vår satsning på värdskapsutbildning inom Destination Capacity Buildning in Swedish Lapland. 
Arrangör: Arjeplog in Swedish Lapland, Top of Arjeplog

FÖRELÄSARE:
Ann-Charlotte Sjaggo, som studerat de samiska namnen och dess historia, medverkar. Hon är forskare, ansluten till Pite – Bidum, har en socionomexamen, filosofie magisterexamen med samisk historia och kultur. Utgivit bl a Sulidälbmá till Áhkkábáktte - en ortnamnsguide för norra sidan Piteälven i Arjeplogsfjällen (2010) och Pitesamisk grammatik - en jämförande studie med lulesamiska (2015). Maria Söderberg, ger historiska återblickar i Arjeplogs historia,bland annat om de platser där turistföretag/stugbyar finns idag. Nasafjällsepokerna med dess leder ägnas särskilt intresse. Hon stud. historia vid Stockholms universitet och har bl a utgivit boken Blygruvan i Laisvall (2009) och är utgivare av Magasin Silvervägen, samt en av initiativtagarna i Top of Arjeplog.

PROGRAM 20 MAJ Lokal: Akkelis

09.00–09.10 Kaffe / te med bildvisning från fjällturer 09.10–09.50 Samiska namn i fjällen: Ann-Charlotte Sjaggo
09.50–10.00 Paus
10.00–10.50 forts. med frågor.
11.00–12.00 Storytelling! Hur platser och enskildheter blir till historier: Maria Söderberg
12.00–12.15 Paus
12.15–12.55 Top of Arjeplog / Bildvisning och idéer 
13.00 Lunch på Skeppsholmen – välkommen!
Anne Kuhmunen, Ávvu, medverkar. 
15.00 Till Veälbmábuovđđa! 






Seminariet (den del som äger rum mellan kl 9.00–12.00) ingår i värdsskapsutbildning där Arjeplogs kommun, i samarbete med Swedish Lapland Visitors Board, vill ge alla en övergripande information om geografi, historia och sevärdheter i Arjeplogs kommun. Kontakt: Anna-Lena Le Goascogne, destinationsutvecklare, Arjeplogs kommun tel. 0961-14355 eller 072 234 88 91

fredag 12 maj 2017

Top of Arjeplog – sommaren 2017

Top of Arjeplog 2017 sommar 



Period 1 juni – 30 september 2017. 

Áhkális, Akkelis, intill byn Bukt vid Hornavan, 784 m ö.h.
Veälbmábuovđđa, Uddjaure, 710 m ö.h.
Stiephaltjåhkkå, Polcirkeln, 684 m ö.h.
Gibdnotjåhkkå, nära Stenudden Piteälven 718 m ö.h.
Gautoberget ca 6oo m ö.h. Gautosjö
Gallabuovdda, intill Suppevaare 780 m ö.h.
Ruopsok, 1 382 m ö.h. 
vid Polcirkeln / Vuoggatjålme
Jurunvaratj 890 m ö.h. Vid Jurunsjön/gränsen, ca 6 km från vägen
Ájlisvárre (midsommarafton kl. 16.00)
Laisviksberget, 705 m ö.h.


För de som vill ha något extra!
Bonustoppar (dessa kan kombineras med eller ersätta en av de tio ovan):

Årjep Sávllo, Syd-Saulo 1 715 m ö.h.
Stuor-Jiervas 1 439 m öh
Stájggà, Staika (gränsen mot Jokkmokks kommun 1 794 m ö.h.)
Strajtastjåhkkå (vid gränsen nära Norge intill ett riksröse, norr om Nasafjäll 1 568 m ö.h.)
Norra Fierrás, 1 605 m ö.h. Smuolevágge

Kartor för de övriga kommer att läggas ut före startdatum. 










Vinterkortet: 
Förlängt till den 1 juni 2017

Vinterkortet av Top of Arjeplog är förlängt till den 1 juni.
Detta p g a den stora mängden snö vid gränsfjällen. Det innebär att Du hinner ta fler toppar, t ex Jurunvaratj vid gränsen, ca 6 km fr Silvervägen 1 036 m ö.h.  Det här kom vi fram till efter samråd med samebyn i området och Arjeplogs kommun.  
Se mer info här: 


2017 års vintertoppar:

Renberget Arjeplog, stuga intill toppen, 628 m ö.h.
Jalgga nära Långviken, 690 m ö.h.
Áhkális intill byn Bukt vid Hornavan, 784 m ö.h.
Veälbmábuovđđa (intill sjön Uddjaure, nära Mellanström, 710 m ö.h.
Måffe nära Sikselet 785 m ö.h.
Södra Kåivåive nära Radnejaure 675 m ö.h.
Stiephaltjåhkkå nära Polcirkeln, Silvervägen 684 m ö.h.
Gautoberget intill Gautosjö, Laisdalen 684 m ö.h.
Gállábuovdda intill Suppevaare 780 m ö.h.
Jurunvaratj vid Jurunsjön/gränsen, ca 6 km fr Silvervägen 1 036 m ö.h. 

Bonustoppar vinter
– dessa kan kombineras med eller ersätta en av de tio ovan. 

Riebnesgájsse mellan Hornavan och Riebnes, 1 136 m ö.h.
Svájppá Laisdalen 1 430 m ö.h.
Bieljegájsse / Pieljekaise Jäckvik 1 137 m ö.h.
Lájsovárre / Laisviksberget nära Laisvik 705 m ö.h.
Nuortabuouda nära Märsa 815 m ö.h.