Vinterturer två söndagar 2018: Renberget 18 mars & Pieljekaise 8 april – välkommen!

Prova på! Kom & fika med oss! 

Testa skidor på höjden!
Våra bästa tips.

Renberget. Ett populärt besöksmål. Besöksmålet är centralorten Arjeplogs närmsta lågfjäll. 

Det ligger vid sjön Nábrávrre, som är en del av Skellefteälvens östra fåra i Arjeplog. Utsikten över Hornavan och Uddjaure imponerar. Stugan intill toppen var länge, fram till 1970-talets början, ett av arjeplogarnas främsta utflyktsmål. Här arrangerades många pjäxdanser och tävlingar. 

Idag börjar den bli populär igen – inte minst tack vare Top of Arjeplog. I den rymliga stugan finns en kamin. Foto: Börje Granström

”Vargjägaren Johan Abram Persson, Skierfa, från Luokta sameby vann Vasaloppet 1929. Han tävlade för Arjeplogs Sportklubb och vid den här tiden ökade intresset för skidåkning stort.”

Att vandra i fjällen sommartid är en sak. Men att ta sig ut på skidor i ospårad terräng vintertid kräver fler förberedelser. Dels gäller det att ha extra uppsikt över väderförhållanden, såsom kyla och snöns hållbarhet, dels gäller det att vara säker på att man kan orientera sig i området. Gardera med kompass, karta, GPS, mobil och mobilladdare.

– Det är många gånger vi hört folk berätta om hur de använder mobilen flitigt i början av sin tur med att sms:a, ta bilder och ringa men att den senare, när den kanske verkligen behövs, har lagt av. 

Det säger Thord Westerlund, Arjeplogs Fjällsäkerhetskommitté, som samtidigt är glad att det, trots många fjällbesökare, sällan inträffar några olyckor. Han har femtio års erfarenhet av fjällnärvaro och femton i Arjeplogs fjällsäkerhetskommitté. 

– Mest handlar det om skotertrafiken. Maskiner går fort och man tar sig långa sträckor ut på fjället och så händer kanske något. Men samtidigt är jag glad över att skoterolyckorna är färre nu. Thords råd till skoterförare är att man noga ska följa lederna när man tar sig över sjöar och gärna kontakta någon innan man åker. 

Isarna är ett bekymmer i början av vintern. 

– Här har vi haft några allvarliga händelser de senaste åren, tyvärr även dödsolyckor när man gått igenom tunn is. 

Några problem med skidåkare i fjällen kan han inte minnas under sina år med fjällsäkerhetsarbetet. 

– De tycks sköta sig allihopa, såväl ripjägare som de som drar ut på dagsturer. 

Den 15 december gick startskottet för 2018 års Top of Arjeplogs vinterkort. Antalet medverkande är ännu inte så högt, ca ett trettiotal, men det totala intresset för skidutflykter har ökat. När Top of Arjeplog ordnade med fika i Pieljekaiasestugan senast kom ett trettiotal varav hälften tog sig ända upp på högsta toppen, 1 137 m ö.h.

Längdskidspår med elljus finns på tre platser i kommunen, Djuptjärn och Öberget i Arjeplog och i Laisvall. I Jäckvik finns fina spår nära Kungsleden. Flera turistanläggningar lägger spår till framför allt sina gäster.

Silver Resort försöker i vinter för första gången lansera paketresor med längdskidåkning. Men ännu är det ingen rusning och möjligen kan det upplevas väl så kallt i Arjeplogs kommun. Den bästa skidåkningen brukar ske mot vårvintern efter mars månad. Annars har Arjeplog en lång gedigen skidåkartradition med stora tävlingar och fina resultat. 

Vargjägaren Johan Abram Persson, Skierfa, från Luokta sameby vann Vasaloppet 1929. Han tävlade för Arjeplogs Sportklubb och vid den här tiden ökade intresset för skidåkning stort. Barnen fick allt oftare skidor, man började göra söndagsutflykter på de närliggande bergstopparna bara för att det var kul. Ja, kanske vi är där igen? Nittio år senare?

Vilka tips kan lämnas till dig som vill prova?

• Krångla inte till det med utrustning första gången! Då kanske turen aldrig blir av. Räkna istället med att det tar tid. Kika i källaren eller garaget: Finns här någon gammal utrustning? Skor? Det kan vara dyrt köpa nytt. Låna, byt, fynda på Loppis... det gör jag! 
• Förplåstra gärna fötterna. Själv gör jag ofta det med Compeed (litet reklam här, men det är bästa sorten enligt mig). Det är ett elände få skvarsår... 
• Man blir varm när man åker och många tar på sig alldeles för mycket kläder. Puh!! Då blir man ju så trött fort. Bästa tipset är tunna lager mot kroppen, vindtygsjacka med huva och så en varm tröja i den lilla ryggan. Själv har jag ofta med ombytessockor.
• Ta med något gott till matsäck! Som barn var det alltid apelsin (förskalad) som gällde och varm choklad i termos och en ostmacka (Åh, nu minns jag hur vi sa när jag var barn – ”konsumlimpa”!). Men i dessa tider när inte alla äter vitt bröd rekommenderas nötter och russin. Berätta gärna, vilken är din favoritskidåkarkost?
• Jag är frusen om fingrar och tår. Ta gärna med små värmande påsar (s k handvärmare) som finns att köpa billigt. Granns har två modeller. Efter ett tag känns det som att händerna ”kokar”! Men det kan vara skönt där i handskarna. 
• Tala alltid om vart du åker. Ja, även om du bara ska till Renberget... för även om man åker ut med mobil så kan den snabbt tömmas på batteri. Det bästa är förstås att åka med andra. Men så fungerar det ju inte alltid. För egen del är jag förstås glad med sällskap, men jag har lika ofta åkt ut själv i snöterrängen. 
• Som alla vet kan vädret svänga om fort på fjället. Kolla gärna väderleksrapporten en extra gång innan du ger dig ut. 
• Ta med karta och kompass. Använd några minuter med att träna på att lägga kompassriktning. Varför det är bra? Så uppenbart – när man är lost då kan det vara en superbra backup :) Till utrustningen ska även läggas en pannlampa. Det finns verkligen bra, enkla, billiga och icke-tunga pannlampor idag. Jag har haft stor nytta av det när mörkret kommit lutet för snabbt och jag beräknat den ljusa tiden fel (dvs min åktid!). 
• Vill du växla upp utrustningen? Skillnaden mellan turskidor och längdskidor är att ett par turskidor är stabilare. De är lite bredare, tjockare och har en stålkant som underlättar vid åkning utför. Du har även en stabilare och varmare pjäxa. Själv fick jag superbra hjälp av Top of Arjeplog-åkare som sett mig drutta och splattra omkring med längsskidor i två skidsäsonger. Det blev ett par turskidor med supersköna pjäxor. Dessutom stighudar. Jag fick hjälp även på Granns med instruktioner. Stavarna är lätta med ordentliga trugor. Och nu börjar man känna att det gör skillnad! Med stighudar blir uppstigningen till en topp så mycket smidigare och när man ska nedför kan man välja att ta av dem. Men eftersom jag inte vill åka snabbt får de sitta kvar.
• Snöskor? Nytt och spännande. Jag rekommenderar att hyra första gången och få goda råd. Vänd dig till Experience i Arjeplog! Silvervägen 1, Arjeplog, tel. 0961- 101 02.
• Har du någon fråga, du som vill testa? Vi kan besvara dem här eller i vår aktiva Facebook-grupp: https://www.facebook.com/groups/topofarjeplog/
• Mejla till info@mariafoto.se. 

Text och foto: Maria Söderberg 

På väg upp till toppen av Áhkális den 15 januari 2017, 

men Lilian Flinkfeldt och jag vände när det blev 

snödimma. 

Vi åkte ned i mörker – det var också en erfarenhet!

Länkar:

Mycket matnyttigt finns att läsa hos Fjällsäkerhetsrådet: https://www.friluftslivifjallen.se/om-fjallen/

Svenska Turistföreningen om turskidåkning: https://www.svenskaturistforeningen.se/gora/skidakning/turskidakning/
Silva navigation school (eng): https://www.youtube.com/watch?time_continue=88&v=-N8roXXgIhM
Kompassriktningen med hjälp av karta och kompass: https://www.youtube.com/watch?v=0u_SEtC3b6s&t=8s

Áhkális 15 januari 2017 med snöskor. 

Eller snöskor? Läs mer här:

Att testa snöskovandring
– ett äventyr.

Vad sägs om vandring med snöskor i midnattssol i juni? Det är ingen omöjlighet. I Arjeplogsfjällen ligger snön kvar under stora delar av sommaren. Man behöver förstås inte vänta på att det ska bli ljust nätterna igenom. Snöskovandring växer på många platser i världen och främst i Kanadas och USA:s norra delstater och i Alperna. I Frankrike är snöskovandring näst största vintersport efter alpin utförsåkning. I Italien arrangeras varje år ett sprintlopp med 6 000 startande. I Sverige arrangeras SM i snöskor och fler och fler prövar på möjlighet att ta sig ut i terrängen på ett nytt sätt. Till Arjeplogsfjällen kommer flera och fler med snöskor i bagaget både vinter oh sommar. 

Till fördelarna hör att man inte behöver ha någon träning innan för att kunna gå, det behövs ingen valla, fästet är utmärkt med rejäla taggar som greppar underlaget och eftersom man går med lös häl är det som att gå i vanliga – med bredare – skor. Flera som deltar i vinterns omgång av Top of Arjeplog använder sig av snöskor för att nå den sista biten upp till den åtråvärda toppen. Målet i tävlingen är att fånga in tio vintertoppar vilket de flesta i första hand gör med skidor, men alternativet med snöskor vinner fler och fler användare som kanske känner sig osäker på snabb utförsförsåkning. 

I Sverige finns en entusiast som fört sporten framåt. För 16 år sedan prövade Bengt Klingheim, Kristianstad, snöskor för första gången i Alperna. Hans dotter hade fått jobb på ett företag i Frankrike som tillverkade just snöskor. 

– Det var en härlig känsla! Jag bestämde mig för att försöka lansera snöskor i Sverige, berättar han. 

– Det har inte varit lätt, åtminstone inte till en början. Första året såldes 200 par, men nu är det 4 000, och om man lägger till andra som säljer snöskor, så sker det helt klart ett trendbrott. Något nytt håller helt enkelt på att hända på vandringsfronten.

Han kommer just från Idre fjäll där han varit med en grupp som gått ut på månskensvandring i snöskor. 

– Det var en speciell upplevelse att vandra med pannlampa och samtidigt ha fullmånen närvarande i snölandskapet. 

Gamla snöskor.
Västerbottens museum. 

Att ta sig fram med snöskor har gamla anor. När Olaus Magnus i sitt kartverk Carta marina från 1539 illustrerade de nordiska folken med en berättelse om en häst och en man med snöskor förklarade han i bildtexten att ”Hie binde die leut under ihn und der rosser fuesse braite taffel uie ain schayblicher schildt das sy nit im schne undergeen”, vilket betyder att folk binder ”braite taffel” (snöskor) under sina och hästarnas fötter för att inte gå under i snön. Om detta skriver historikern Dick Harrison i en krönika där han ifrågasätter om det egentligen inte var snöskor som Gustav Vasa färdades på, och inte skidor. Denna omvittnade åkning 1520 blev senare grunden för Vasaloppet. 

I Skandinavien var snöskor mer kända som trygor eller skarbågar och användes oftast av skogsarbetare. Man kunde även sätta trygor – eller trugor som man också säger – på hästarna för att underlätta gång i snölandskapet. I Amerika använde indianerna tidigt snöskor. Dagens snöskor har lånat formen av dessa långsmala som är lätt uppböjda fram. När européerna kom till Amerika började även de använda snöskor, vilket inte minst blev populärt hos pälsjägare. 

Maria Markund är uppvuxen i Gautosjö och bor i Skellefteå idag. Hon är ofta i Laisdalen och inte minst för jaktens skull. Hon hade aldrig tidigare prövat snöskor förrän nu i vinter. Tillsammans med sin man Lars Nilsson och dottern Wilma, 10 år, var de på en tur och blev alla överraskade över att det var så enkelt. 

– Så lätt det är att gå med snöskor! Det var verkligen mycket enklare än jag kunde föreställa mig, säger  hon.

– Det här är ett fantastiskt bra alternativ till skidåkning och skoterkörning. Jag kan ta tänka mig att det är ett bra alternativ till skidåkning och skoterkörning. Med tanke på hur svårt det kan vara att gå med skidor i snöig bergsterräng kan det här vara lösningen om man vill ut, både sommar som vinter. 

Maria Marklund.

På Kraja i Arjeplog finns Experience som både hyr ut snöskor och arrangerar vandring med guide.

– Vi hoppas att fler och fler ska upptäcka snöskovandring. Även om det inte är främsta anledningen till en resa hit är det något kul att testa, säger Joakim Armgren.

För Experience handlar det främst om skoterkörning under vinterhalvåret, men Joakim Armgren tror att att bristen på snö i världen kommer att locka fler att pröva nya former för att få uppleva det arktiska klimatet. 

– Snö är unikt och så naturligt för oss som bor här att vi glömmer bort hur exklusivt det är. Jag ser inte minst framför mig midnattssolsvandring med snöskor. Det är verkligen speciellt att kunna utnyttja dygnets alla timmar under sommaren.

Och efter en test gick jag till Granns i Arjeplog och plockade ned ett par färgglada snöskor från hyllan. Nu ska jag snart testa! 

Text och bild: Maria Söderberg